Du är viktig!

Publicerat: 3 april, 2024

Allt kommunicerar alltid

Vi påverkas enormt mycket av varandra. Du påverkas av oss och vi av dig. Kroppsspråk är ett språk som vi alla talar, men som endast ett fåtal egentligen förstår och kan läsa av hos andra. Mi Ridell, expert ickeverbal kommunikation och skådespelare, berättar här om varför det är viktigt att förstå vilka signaler man sänder ut i sin kommunikation och vad man ska tänka på.

”Jag tycker att det är minst lika viktigt, nästan ännu viktigare, att veta vad man själv sänder ut för signaler ordlöst. Och den enda du med hundra procents säkerhet kan påverka är enbart dig själv, säger Mi Ridell.

Vad är ickeverbal kommunikation?
Det är överförd kommunikation, precis som det talade ordet, men det är ansiktsuttrycken, gesterna, beröringen, hållningen, vad du pyntat din kropp med (kläder, smycken, frisyr, tatueringar osv.), din doft, avståndet till den andre och även tonen, styrkan och nyansen i din röst etcetera som kommunicerar.

Kroppsspråket avslöjar dina innersta tankar, intresse, känslor och intentioner och är ett mer pålitligt språk än det talade ordet. Vad du kommunicerar ickeverbalt, både som privatperson och som yrkesperson, kan förutom ovanstående exempel, även vara om du kommer sent eller tidigt till dina möten, hur bra du är på att lyssna, hur du har det på skrivbordet, hur bilder och texter i dina sociala medier ser ut, hur du framträder i det digitala mötet, ditt val av färdmedel, vilka färger du kommunicerar med både på din eventuella logotyp och på din hemsida, dina val av kläder etcetera.

Inom retoriken talar man om tre viktiga delar och det är etos, logos och patos. Etos är din trovärdighet. Logos är din kunskap och vad du säger. Patos är hur du säger det och de känslor du väcker. Den ickeverbala kommunikationen finns i alla de tre delarna, men främst i hur du framträder. Den delen brukar kallas actio inom retoriken.

Allt kommunicerar alltid
Vad du säger till andra ickeverbalt, både medvetet och omedvetet, är massor! Allt kommunicerar alltid! Vissa delar är vi medvetna om och gör således medvetna val kring, medan en hel del är sådant vi inte tänker på eller helt enkelt inte känner till.

Vissa gester är känslorörelser, några är universella, medan andra är inövade och somliga är kulturellt betingade.

Men det går inte att alfabetisera kroppsspråket. En gest betyder inte alltid en sak! Det går inte att göra ett lexikon, där du slår upp gesten ”armarna i kors” och får en enda betydelse utan det beror på sammanhanget och att det inte går att bedöma en enskild gest utan man ser alltid till helheten.

Behovet av reflektioner om kroppsspråk och att belysa dess värde, tycker jag aldrig har varit större än nu. Faktum är att det verkar som om vi är sämre än någonsin på att kunna ”läsa av” varandra.

Vårt fascinerande ansikte
Vi moderna människor föreställer oss gärna att vi utvecklar såväl oss själva som samhället framåt tack vare vetenskap och innovationer, men är det verkligen så gällande vår kommunikation och interaktion med varandra? Är vi verkligen bättre idag än för flera tusen år sedan då kroppsspråket var den enda kommunikationskanal vi hade?

Vi har förmågan att göra tusentals ansiktsuttryck som använts för kommunikation i årtusenden. Håller vi på att begränsa dem bara på något årtionde? Samtidigt har fokus på ansiktet aldrig varit så stort i människans historia som nu då kommunikation via bildappar är den mest omfattande kommunikationen.

Robotar, Deep Fake och AI
Nu kommer det ut robotar på marknaden, som lärt sig tyda mänskliga ansiktsuttryck och på så sätt både kan kommunicera och läsa av känslor. Kommer de i framtiden att bli duktigare än vad vi är månne? Vore det inte bättre att vi människor blir skickligare på att läsa av och kommunicera med varandra? Men det är som sagt, svårare nu än någonsin. Dels för att vi blivit sämre på att läsa av varandra, dels eftersom det är svårt för oss att med all säkerhet veta om det vi ser är fejkade filmer och fejkade bilder gjorda av AI eller om det är verklighet och riktiga personer.

Deep fake som begrepp började komma runt 2017. Det är en sammanslagning av de engelska orden deep machine learning och fake och bygger på avancerad AI teknik. Tekniken att förfalska röster, bilder och rörligt material, som används för dessa bedrägerier har genom åren blivit bättre och bättre och nu är det näst intill omöjligt att med blotta ögat skilja vad som är fejkat från vad som är sant. Det skapas fejkade porrvideor med kändisar, sprids förtalsfilmer, politisk propaganda och så vidare. Vi kan inte till hundra procent lita på det vi ser i våra flöden på till exempel social media och på nätet.

Ett skrämmande och farligt exempel var när det spreds en fejkad film 2022 med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, där han uppmanade sina landsmän att lägga ner sina vapen.

Kulturaspekten
En annan aspekt jag belyser när det gäller vikten av att du ska lära dig mer om vad ickeverbal kommunikation är att du nu mer än någonsin möter människor som du inte har ett gemensamt talat språk med. Att kunna läsa av de universella gesterna och även få ett hum om kulturella skillnader är viktigt för att kommunikationen ska bli så bra som möjligt och missförstånden så få som det bara går.

Fokus idag ligger främst på att kommunicera verbalt och i skrift. Den ickeverbala kommunikationen har marginaliserats samtidigt som globalisering, flyktingströmmar, migranter och internationella insatser kräver att vi måste kunna interagera med andra människor över språk och kulturgränserna. Förmågan har alltså blivit allt viktigare. Det är en paradox – vår förmåga att kommunicera ickeverbalt försämras medan vikten av att behärska det ökar.

Din stress
Likaså kan du motverka en viss sorts stress genom att känna till hur du kan påverka hur du själv mår genom olika kroppsrörelser, vad du har för hållning etcetera. Detta är nog så viktigt med tanke på att stress och stressrelaterade sjukdomar tyvärr är en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning idag.

Du är en säljare
Du säljer in dig själv som privatperson i olika sammanhang och du säljer in dig själv som yrkesperson på jobbet. Samhället har även i mångt och mycket utvecklats mer till ett tjänstesamhälle, där vi ägnar oss åt att sälja tjänster som ofta är dynamiska och utvecklas och skräddarsys efter kundens behov. Tjänsteföretag, liksom produktionsföretag, säljer alltmer en attityd, ett tankesätt eller en livsstil. Ett mjukvaruföretag exempelvis erbjuder ett analysverktyg av data men anpassar och utvecklar produkten tillsammans med kunden. Erfarenheterna tar man naturligtvis med sig tillbaka. Det gör att säkerhetsföretag, konsultföretag och mjukvaruföretag minskar antalet rena försäljningsavdelningar och förväntar sig att försäljning sker av konsulter, ingenjörer och andra i organisation.

Det innebär att var och en förutom sina specialistkunskaper också behöver vara duktiga på försäljning. Författaren Daniel H Pink beskriver detta i sin bok ”To Sell is Human” vilken är en vidareutveckling av Robert Cialdinis försäljnings- och påverkanspsykologi. Pink belyser att vi alla egentligen arbetar med försäljning eftersom vikten av att du behöver kunna övertyga med förnuft och känsla är enorm i dagens samhälle. Kunskap om det ickeverbala är därför en viktig del av det!

Autenticitet
För att kroppsspråket ska vara trovärdigt måste det också upplevas att vara äkta. Inom retoriken pratar man då om själva om framförandet, actio. I mer modern forskning har det visat sig att framförandet faktiskt är avgörande. Om inte det känns autentiskt så uppfattas det inte att vara trovärdigt och värt att lyssna på.

Att vara autentisk identifierades i reklam och försäljning och blev en dealbreaker när IKEA katalogen från 2016 översvämmades av inrednings- och miljöbilder där det plötslig var människor på bilderna, det var stökiga golv och till och med smuts. Företaget hade då börjar inse att kunderna behövde identifiera sig med deras bilder. Samma sak skedde med styling på Hemnet där bostäder som var till salu plötsligt fick ha spår av liv. Jag pratade med en väninna som är en stor bloggare och influenser med många följare som tydligt såg en tendens att fler gillade mer vardagliga bilder som skvallrade om mer kaos, stök och inte stylade bakgrunder. Plötsligt blev det nya att ha stylade ”ostylade” bakgrunder för att följare skulle kunna identifiera sig. Mer autenticitet således. Med det sagt så krävs idag mer verklig verklighet vilken genomsyrar all kommunikation, även kroppsspråket.

En väl spridd faktoid
Många ”förståsigpåare” slänger sig med kunskap de googlat sig fram till eller ”läst någonstans”. En välspridd faktoid som tyvärr spridit som en löpeld är 7-38-55-regeln, som felaktigt lärs ut och hävdas i många utbildningar, böcker om kroppsspråk och på sociala medier. De hävdar att det talade ordet bara skulle vara 7 % av kommunikationen, 38 % hur rösten låter och 55 % kroppsspråket. Och det vore ju oerhört praktiskt om det var så. Då hade vi ju kunnat resa till vilket land i världen som helst och förstå 93 % av vad alla menar …

Den här myten kommer från ett missförstånd av den iransk-amerikanske professor emeritus i psykologi vid UCLA, Albert Mehrabians forskning. Han beskriver i sina böcker ”Silent Messages” och ”Silent Communications” hur han fokuserar på några specifika områden inom kommunikationen. Han forskade på mekanismen bakom ”tycka om/inte tycka om” och ”positiva/negativa” känslor”. Resultatet han kom fram till och kallade ”7-38-55-regeln” menade alltså inte all kommunikation, utan bara när känslor och attityder var inblandade och då specifikt när kroppsspråket och det talade ordet inte hade samma budskap. När vi tar emot sådana motsägelsefulla budskap, tror vi alltid med på hur rösten låter och kroppsspråket är än vad som sägs med de uttalade orden.

Till exempel när ens partner kommer hem klockan fem på morgonen och frågar om man är arg och man svarar ”nej jag är inte arg” men rösten vibrerar högt av ilska och kroppsspråket är spänt och aggressivt. Då tror man inte på det personen säger med orden utan till 93 % på attityden och känslan i den ickeverbala kommunikationen, menade Mehrabian.

Det talade ordet, rösten och kroppsspråket måste hänga samman och ”säga” samma sak, för att ett budskap ska förstås när det handlar om ”jag tycker om”- respektive ”jag tycker inte om”-frågor. Mehrabian beklagar djupt att hans forskning har misstolkats.

Om bara sju procent av kommunikationen utgjorde det talade ordet skulle vi med andra ord kunna mima fram kvartalsrapporter, dansa fram försäkringsråden och gestikulera fram politiska budskap. Självfallet är det talade ordet oerhört viktigt i samspelet med andra. Punkt!

Forskarna är dock inte ense om den exakta procentsatsen för det ickeverbala språkets del i kommunikationen (vissa säger 70 %, några 65 %, andra 60 %). Men vad de alla är eniga om, och vad mina egna erfarenheter genom mitt arbete visar, är att vad du säger ickeverbalt har större betydelse för kommunikationen och större trovärdighet än det talade ordet. Särskilt när du får mixade budskap och känner dig osäker.

Du tror alltid mer på det du ser än det du hör!
– Mi Ridell

Och återigen, det går inte att alfabetisera kroppsspråket! En viss gest betyder alltså inte ALLTID en sak. Det gäller alltid att hela tiden se till helheten – hela kroppen, rösten, attityden etc. och i vilket sammanhang kommunikationen sker.

Övriga myter och missförstånd om kroppsspråk
Det är inte bara Albert Mehrabian som blivit feltolkad. Det skrivs och sprids även andra missuppfattningar såsom att om man har armarna i kors är man en sluten person (nej så behöver det inte vara), om man undviker att titta folk i ögonen ljuger man ( nej så behöver det inte vara) och att man kan avslöja lögner med en maskin ( absolut inte). Alla dessa felaktigheter och mycket mer därtill kommer jag ta upp i kursen.

Forskning, vetenskap och empiri
Du bör känna till att forskning kring kroppsspråk och generella regler från exempelvis retoriken under antiken har kompletterats med empirisk forskning runt kommunikation. En av de första som skrev en bok i ämnet var Charles Darwin, ”The Expression of the Emotions in Man and Animals” år 1872. Det är en fantastisk bok som trots sin ålder är förvånansvärt lättläst. Läs den! Många nutida forskare tar avstamp ifrån denna bok och sedan den skrevs har olika principer byggts upp och erfarenheter samlats.

Det finns massor av underbyggd vetenskap att ta del av, men det kräver att man verkligen läser det och sätter sig in i hela studierna. Inte bara läser sammanfattningen i de vetenskapliga artiklarna eller rapar upp vad andra säger utan att veta källan!

Universellt språk
Hur väl den ickeverbala kommunikationen fungerar beror naturligtvis på hur perceptiv man är. Detta brukar refereras till intuition. Det finns dock vissa grundläggande universella gester och uttryck, vilket bland annat Darwin och senare även Paul Ekman kunnat påvisa, vissa ickeverbala tecken som är generella, gränsöverskridande och inte etniskt eller socialt präglade.

Vad som är så talade för att det är ett universellt språk, är att vi alla fram tills vi är cirka två år gamla enbart har det ickeverbala att uttrycka våra behov och känslor med. Vi gallskriker, ler, gurglar och fäktar med armar och ben, allt för att våra vårdnadshavare ska förstå oss.

Generaliseringar
Jag är fullt medveten om att det finns massor av olika personligheter och personlighetstyper. Och att benämna kön som enbart manligt eller kvinnligt är givetvis inte korrekt. Vilket kön en person vill identifiera sig med är oberoende av biologin. Språket om kön utvecklas ständigt och det finns i skrivande stund minst 65 olika definitioner. Till syvende och sist är vi alla människor och vi får vara precis som vi är och vill vara. Inget snack om saken! PUNKT. Givetvis är personers gester även högst personliga oavsett kön eller icke kön, i vissa fall är gesterna genetiska och socialt betingade, och till viss del medvetet anpassade efter en viss situation.

Vad jag tar upp i kursen är människors generella ickeverbala beteenden och den vetenskapliga forskningen idag är generell och bitvis begränsad. Genom att generalisera hittar vi dock en struktur och ett system för vår omgivning och våra medmänniskor. Det är ett sätt att göra intrycken av alla vi möter dagligen hanterbara och att skapa oss en verklighet. Generaliseringar ligger nära förutfattade meningar enligt den amerikanske professorn i neurologi Robert Morris Sapolsky. Han beskriver oss träffande och varför vi generaliserar i sin bok ” Varför beter vi oss som vi gör: Biologin bakom människans bästa och sämsta sidor”.

Viktigt att notera är att generaliseringar alltid är just generella, vilket vi alltid bör att ha i åtanke.

Gästskribent: Mi Ridell

Vill du lära dig mer om ickeverbal kommunikation och proaktiv konflikthantering? Missa inte Mi Ridells och Henrik Mattssons Utbildningsdag ”Så hanterar du konflikter och besvärliga personer på arbetsplatsen. Läs mer eller Anmäl dig här!

Intresseanmälan

Stockholm
08-684 049 24
Göteborg
031-130 700
Malmö
040-40 50 10
Därför ska du anlita oss
Lyhörd, kunnig rådgivning
Snabbt svar
Stort nätverk av talare
Trygghetsgaranti

    * Obligatoriska fält
    Läs mer om hur vi hanterar dina personuppgifter i vår Integritetspolicy

    Kundutlåtanden

    "Vi får alltid insiktsfulla och träffsäkra förslag på talare och inspiratörer från Skillspartner och de är ett bra bollplank i processen."

    Fredrik Göransson, Nine Yards

    "Vi anlitar Skillspartner eftersom det är otroligt tryggt, pålitligt och med snabb återkoppling. Vi har samarbetat under många år och vi har aldrig blivit besvikna. Skillspartner har fingertoppskänsla och en professionalism att alltid plocka fram rätt talare till vår organisation och tillfälle. Jag kan starkt rekommendera alla att vända sig till Skillspartner.  Ni kommer inte att bli besvikna."

    Ingemar Gustavsson, Actemium