Frida Stranne Statsvetare, forskare & USA-expert

Vart är USA på väg?
Har USA sett sina bästa dagar? Är det en supermakt på nedgång?

Vilken roll USA bör och kan ha råder det delade meningar om, men det går inte att blunda för att det spelar roll, även för oss här i Sverige.

Hur påverkas USA:s förhållning till omvärlden av de egna inre motsättningarna och politiska tumult? Vilken politik kan förväntas av en kongress som inte längre kompromissar? Och vad kan vi förvänta av USA framåt vad gäller klimatomställning, demokratiarbete och säkerhet?

TRUMP – vilken roll spelar han idag och framåt?
Donald Trumps tid som president liknande ingen annan i amerikansk historia. Den kantades av skandaler, riksrättsåtal och ett icke-konventionellt ledarskap. Kritiken var massiv från många håll men väldigt många republikanska väljare var oerhört nöjda med Trump som president och hoppas nu på hans comeback 2024.

Men vad spelar han för roll idag, för det republikanska partiet och för den politiska utvecklingen framåt? Har han någon chans att väljas till president igen 2024 och vad skulle det i så fall innebära för den amerikanska demokratin och det politiska systemet.

Vad hände med den amerikanska drömmen?
Den amerikanska drömmen har lockat miljontals människor till USA och idén om att USA är landet där allt är möjligt har varit en viktig del av den amerikanska identiteten. Den har också utgjort en ekonomisk motor då människor har drivit på för innovation och entreprenörskap i hopp om att få leva sin dröm.

På senare år har däremot tilltron till den amerikanska drömmens giltighet börjat ifrågasättas av allt fler. I takt med att klyftorna ökat och USA har tvingats anpassa sig till en ny global ekonomisk verklighet har allt fler kommit att känna att de står långt ifrån möjligheten att förverkliga sig själva och skapa en bra framtid för sin familj. Denna tilltagande känsla var en av förklaringarna till att Donald Trump lyckades vinna valet 2016 och till att Sanders som radikal vänsterkandidat lyckades fånga många andra.

Men, vad mer precist är den amerikanska drömmen och vad händer på längre sikt om allt fler tappar tilltron till drömmens giltighet? Hur påverkar det politiken och samhällsutvecklingen och varför är det viktigt för omvärlden att förstå mer av det här

Det dysfunktionella Washington
Under flera år har både de som jobbar i Washington och olika politiska experter och bedömare beskrivit en lång rad problem som kommit att känneteckna politikens villkor i världens maktcentrum. Tilltron till det politiska etablissemanget har parallellt med detta stadigt minskat och vid en opinionsundersökning 2015 hade bara 1 av 10 amerikaner förtroende för politikerna i Washington.

Vad är det som har gått snett? Hur ”görs politik” i Washington i praktiken och vilka är det som har den verkliga makten? Varför har amerikaner så lågt förtroende för det politiska etablissemanget och har de rätt att känna som de gör? Ett föredrag om det politiska spelet i världens maktcentrum och om den amerikanska demokratins utmaningar.

Amerikansk utrikes- och säkerhetspolitik
När USA utsattes för omfattande terrorattacker den 11 september 2001 valde George W Bush omgående att, istället för att slå till mot de terrorceller som attackerat USA, att formulera en villkorslös kamp mot terrorn med ambitionen att krossa terrorismen globalt. Det innebar inledningen till en helt ny form av krigföring som fördes på flera fronter och med nya medel än traditionella krig. Utifrån en diffus bild av inte bara vem fienden är utan också av krigets ramar gav sig USA rätt att agerade förebyggande, det vill säga slå till mot tänkbara hot, och använda medel som tidigare varit otänkbara. Eftersom hoten kan finnas överallt och aldrig riktigt går att eliminera blev kriget också utan ände.

Kriget mot terrorismen har därefter kostat ofattbara 16 biljoner dollar och över 900 000 människor har dött bara av det direkta våldet. Därtill har minst ett par miljoner människor dött som en konsekvens av förstörd infrastruktur, gifter och fattigdom som orsakats av krigen. Detta utan att USA lyckats uppnå något av de uppsatta mål man satt upp i relation till sina interventioner exempelvis av Afghanistan och Irak.

I en omfattande och nyligen publicerad studie inom ramen för The Military Intervention Projekt (MIP) vid Center for Strategic Studies, Tuft University USA, kunde forskare överraskande konstatera att USA redan under de inledande åren efter kalla krigets slut ökade antalet militära interventioner. Man konstaterar också att det amerikanska samhället ”genommilitariserat” och att det sker på bekostnad av landets eget välmående och att en omfördelning av resurser från militären till andra samhällssektorer krävs för att bryta USA:s interna försvagning.

Hur ska vi förstå amerikansk utrikespolitik? Vad är det som driver fram olika beslut, vilka har inflytande över den och på vilka sätt utmanas nu USA:s särställning i världen?