Ledarskap framhålls ofta som förklaringen till varför saker går som de går i organisationer, och det ses inte sällan som en lösning på allsköns problem. Samtidigt är det svårt att sätta fingrarna på exakt vad ledarskap egentligen handlar om. Vi vet att det inte går att förklara med enskilda personers handlingar eller egenskaper utan att det handlar om ett komplext socialt samspel. I den artikel belyser Johan Alvehus, Professor i tjänstevetenskap, hur det samspelet ser ut?
Om du frågar en person varför det gick särskilt bra för en organisation i ett visst sammanhang – det må vara en biltillverkare, ett fotbollslag eller en gymnasieskola, så kommer förklaringen med ganska stor sannolikhet att inkludera ordet ”ledarskap”. Men om man granskar ett sådant svar lite närmare så kommer det allt som oftast att börja krackelera. För det första, om nu ledarskap var så viktigt, förutsatte inte det att någon följde? Utan följare, inga ledare – och i så fall, är det inte följarskap som är värt att uppmärksamma? Det vill säga, det viktiga att fundera över är kanske varför individer väljer att följa? För om de inte kunde välja, utan istället var tvungna, då var det väl knappast ledarskap utan snarare tvång?
Nästa problem som inställer sig handlar om relationen mellan ledarskap och chefskap. Å ena sidan brukar ledarskap karaktäriseras som att det handlar om något helt annat än chefskap. Du vet, ”man ska inte bara vara chef utan också ledare”. Och kan inte egentligen alla vara ledare? Och rent av idka självledarskap? Men vi skickar ju inte folk på chefskapskurser utan just på ledarskapskurser. Och det är inte vem som helst som åker på kurs, utan just cheferna. Så det är troligen att göra det lite för lätt för sig att tänka att ledarskap helt kan frikopplas från chefskap eller andra formella hierarkier.
En annan mer knepig fråga rör varför något egentligen betraktas som ledarskap. Om vår tilltänkta ledare agerade men ingen följde – var det då ledarskap? Troligen inte. Men det betyder ju också att ledarskap strängt taget inte kan misslyckas – misslyckade försök till ledarskap är ju inte ledarskap utan just bara försök. Men detta får konsekvenser för våra möjligheter att använda ledarskap som förklaring, det vill säga till att svara på den där inledande frågan om varför något hände med att det var ledarskap: Sådana svar består av cirkelresonemang.
Allt detta betyder att om vi verkligen vill begripa oss på ledarskap, måste vi börja titta på lite andra saker. Vi måste för det första se på det som en social process, som något som uppstår i interaktion mellan människor. För det andra måste vi skaffa oss lite skarpare bild av vad det egentligen är som händer i de där processerna.
3 fundamentala processer inom ledarskap
I en studie av stora internationella tjänsteföretag, alla globalt verksamma, fokuserade Johan Alvehus och Laura Empson, professor vid Bayes Business School i London, på just detta. Genom att intervjua nyckelpersoner och följa företagen över tid, kom de fram till att ledarskapet i dessa sammanhang tycks handla om tre fundamentala processer: legitimering, förhandling och manövrering.
Legitimering handlade om att de som befann sig i ledande position upplevdes som framgångsrika inom verksamheten. I studien rörde det sin om partnerägda företag, vilket betyder att delägarna tillika nyckelarbetarna kunde byta ut ledningen om den inte levde upp till deras förväntningar. Även toppcheferna fortsatte att arbeta i klientverksamheten och detta var centralt för att de skulle upplevas som kompetenta för uppgiften. Detta är inte oviktigt, andra studier indikerar att organisationers framgång hänger samman med praktisk kompetens hos ledningen när det gäller kärnverksamheten.
Att förhandla var den andra processen: att bidra till autonomi samtidigt som att kunna balansera detta med kontroll. Om personer i ledande ställning tycktes kontrollera för mycket tappade man förtroende, men samtidigt var det viktigt att kunna utöva kontroll när det behövdes och medla när det behövdes. Allt detta hänger förstås samman med den kontroll över resurser och det inflytande som kommer med formella positioner – men samtidigt handlar det om att detta måste få acceptans bland de som kontrolleras och att de upplever inflytande. Återigen handlar det om interaktioner, inte om enskilda individers handlingar.
Slutligen fanns det ett stort inslag av politiskt manövrerande. Ordet ”organisationspolitik” upplevs ofta som negativt, och det var något som de flesta i studien explicit tog avstånd från. Samtidigt var det oerhört viktigt för den som ville ta sig till toppen att agera politiskt skickligt och framför allt att framstå som om vederbörande bara hade genuina motiv och bara arbetade för det gemensamma bästa. Utifrån sett inser nog de flesta att personliga ambitioner och vilja till makt kommer ini bilden, men intressant nog var det en tolkning som undveks. En skicklig politisk manipulatör framstår som opolitiskt.
Att skapa ”ledarskap” är alltså inte fullt så enkelt; när vi närmar oss det som ett socialt samspel så ser vi i tydligare relief vad som sker bakom kulisserna. Vi kan heller inte förlita oss på ledares egna berättelser eller på mediala framgångshistorier – de är alltför ofta stöpta i ett hjältenarrativ som mer döljer än klargör vad ledarskap handlar om. Och slutligen måste vi lära oss att se ledarskap som ett värdeneutralt begrepp, ifall vi vill använda det analytiskt. Att åstadkomma ledarskap kan mycket väl handla om att vilja åstadkomma ”det allmänna goda”, men det inkluderar också mer eller mindre fula knep, manipulation och rent av lögner för att det ska bli av.
Foto: Andreas Gruvhammar
Johan Alvehus är professor i tjänstevetenskap vid Lunds universitet. Hans forskning fokuserar framförallt på ledarskap och styrning och hans utgångspunkt är att organisationens kärnverksamhet alltid måste stå i centrum för hur vi tänker kring organisering. Johan föreläser om ledarskap och organisationsfrågor i professionella och kunskapsintensiva organisationer inom både offentlig och privat sektor och bokas hos Skillspartner Talarbyrå & Utbildning.
Studien som refereras i reportaget publicerades i tidskriften Organization Studies, en kortare version på svenska finns i Organisation & Samhälle. I boken The Logic of Professionalism (Bristol University Press, 2022) placerar Johan frågan om ledarskap i professionella tjänsteorganisationer in i ett större sammanhang.
Trygghetsgaranti