Utbilda dina medarbetare så att de kan lämna dig, behandla dem så väl att dom inte vill göra det det.
– Richard Branson
Den uppsägningsvåg (The Great Resignation) som har härjat i USA har nu kommit till Europa och Sverige. Det är främst de unga som är mitt i karriären som väljer att hoppa av och byta jobb. Att marknaden blir mer rörlig behöver inte vara något problem för företag eftersom det gör det lättare att rekrytera ny bra personal men det förutsätter att företaget samtidigt kan behålla de som de vill ha kvar. Att förlora bra personal blir dyrt både i rekryteringskostnader och tappade intäkter.
Det absolut viktigaste är att ha ett bra, tryggt ledarskap. Det ska handla om ett kommunikativt ledarskap där ledaren har en hög emotionell förmåga. All forskning runt emotionell intelligens visar samma sak, nämligen att det är den viktigaste egenskapen som en ledare kan utveckla. I en undersökning som redovisas av Daniel Goleman, där man sökte efter gemensamma faktorer hos framgångsrika ledare fann att i genomsnitt 90 procent av deras framgångar kunde tillskrivas emotionell kompetens. En bra, trygg ledare är förutsättningen för att allt som står nedan kommer att finnas och fungera.
Det är viktigt att medarbetare känner att de har möjlighet att påverka sitt arbete inom ramen för vad som är möjligt. En undersökning utförd av konsultbolaget Tiny Pulse, som arbetar med medarbetarengagemang, visar att det finns ett tydligt samband mellan hur medarbetarna trivs och att arbeta med frihet under ansvar, alltså, ju större upplevelse av att kunna vara med och påverka desto större trivsel. Att kunna påverka sin arbetsdag och hur man utför sitt arbete räknas som en inre motivationsfaktor (en ’stannafaktor’). Här kommer ett företags arbete med självledarskap in. Det handlar både om att hjälpa till att utveckla individens egna självledarskap men också att skapa en organisation och ett ledarskap som underlättar det. De medarbetare som inte upplever sig ha möjlighet att fatta egna beslut kring hur deras jobb ska utföras är, enligt Markteffect har GoodHabitz’s undersökning (se längre ner), 28 procent mer benägna att se sig om efter andra arbetsgivare. Det handlar ofta om när det finns ett detaljstyrt ledarskap som risken ökar för att man ska förlora medarbetare.
För att det ovan ska fungera så handlar det om att ha en tydlig och transparant organisation. Det sägs att hos generationen Millennials är öppen kommunikation till och med viktigare än förmåner. Det handlar om att ha en tydlig intern kommunikationsstrategi för att slippa bland annat ryktesspridning och oro. Här är det viktigt att veta vad det är som ska kommuniceras och hur det ska kommuniceras. Det handlar om att vara tydlig med vad som förväntas, vilka mål som finns. Här är det viktigt att skilja på strategiska mål och operativa mål, hur och vilka ska bryta ner detta så att medarbetarna vet och förstår precis vad den önskade effekten är, det handlar om att förstå, då kan de agera med självledarskap och eget ansvar. Men det är också viktigt att förstå att bara för att en organisation är transparant så ska inte allt kommuniceras.
Det är också viktigt att arbeta aktivt för ett bra arbetsklimat. Det genomsnittliga produktionsbortfallet för en person som upplever arbetsmiljöproblem är 30–40 procent, det blir 12–16 timmars bortfall per person i veckan. Det är lätt att koncentrera sig på vad som ska göras och inte hur när det är stressigt och takten är hög, det är lätt att missa att arbeta med klimatet. I en undersökning som gjordes av Google (vars resultat styrks av forskning) visar man att ett bra klimat är den gemensamma faktorn hos de arbetslag som fungerar bäst och som har högst trivsel. Den psykologiska tryggheten var den faktor som stack ut mest. I den fanns bland annat att man vågade testa och göra misstag och att uttrycka sina idéer och åsikter utan att bli förlöjligad, man var helt enkelt trygg med grupp och ledning. Framgångsrika företag och organisationer har utvecklat en kultur där det är tillåtet att lära av sina misstag. Att som ledare uppmuntra till att våga testa sig fram skapa en tillåtande företagskultur som bidrar till ökad trivsel och en positiv kultur kollegor emellan.
Vad medarbetare nu efterfrågar i allt högre grad är möjligheten till personlig utveckling. Tillsammans med marknadsundersökningsbyrån Markteffect har GoodHabitz frågat 1 033 anställda svenskar mellan 25 och 55 år och 12 582 ytterligare anställda i Europa om möjligheterna att utveckla sig själva och sin kompetens inom sin organisation. Dessutom har 2 679 beslutsfattare inom lärande och utveckling i Europa tillfrågats. Undersökningen visade att trots att hela 80 procent av svenskarna skulle vara nöjdare med sitt jobb om de hade fler möjligheter till personlig utveckling, så har så många som var femte inte tillgång till detta. Undersökningen visar också att tre av fyra anställda svenskar tycker att det är viktigt att arbetsgivaren investerar i deras personliga utveckling. Det framkom också att 62 procent anser att brist på möjligheter till personlig utveckling utgör en anledning att söka nytt jobb. De kompetenser man vill ha möjlighet att utveckla är bland annat ledarskap, kompetens inom projektledning och teamwork och att få jobba på sin personliga utveckling,
Det moderna arbetslivet ställer höga krav på både medarbetare och arbetsgivare. En alltför hög personalomsättning innebär flera negativa konsekvenser. Så, det handlar om att hitta nyckeln till hur just din organisation ska arbeta för att stärka viljan att stanna kvar.
Gästskribent: Christina Haugsöen
Missa inte Christina Haugsöens kostnadsfria miniwebinarium Lunch & Learn 20 februari 2024. Anmäl dig här!
Christina Haugsöen
Christina har arbetat med ledarskap, effektivitet, organisationsutveckling, kompetensutveckling, medarbetarskap, kommunikation och beteendevetenskap i mer än 20 år. Hennes mål är att hjälpa ledare och medarbetare att bli trygga i sitt arbete, att få en gedigen verktygslåda att välja ifrån. Tillsammans med ledare, ledningsgrupper och medarbetare arbetar hon för att skapa effektivitet och trivsel på arbetsplatser. För Christina ligger alltid människan i fokus. Hon kombinerar framsteg inom neurovetenskaplig forskning med bland annat ledarskapsteorier. Med detta som perspektiv ökar medvetenheten runt ledarskap och kommunikation. Genom att medvetandegöra dessa mekanismer kan kommunikationen utvecklas till ett effektivt verktyg för både ledare och grupp.